Krisstöd till lantbrukare 2026 – så mycket kan du få per hektar

Regeringen har beslutat om ett särskilt krisstöd till svensk primärproduktion under 2026. För lantbruket har drygt 1,6 miljarder kronor avsatts med anledning av ökade kostnader för bland annat drivmedel och gödselmedel.

För dig som bedriver växtodling innebär stödet en ersättning på 400, 975 eller 1 200 kronor per hektar, beroende på vilken grödkod som finns registrerad för arealen.

Och en viktig sak skiljer stödet från många andra jordbruksstöd:

Du behöver inte skicka in någon separat ansökan.

Jordbruksverket kommer i stället att använda uppgifterna från SAM-ansökan 2026.

Varför införs krisstödet 2026?

Bakgrunden är de kostnadsökningar som uppstått till följd av konflikten i Iran och Mellanöstern.

Lantbruket är särskilt känsligt för förändringar i priserna på drivmedel och gödsel eftersom dessa utgör centrala insatsvaror i produktionen.

Regeringens stöd till lantbruket har utformats som ett hektarbaserat stöd till växtodlingsföretag och motsvarar 85 procent av de beräknade kostnadsökningarna för drivmedel och gödsel som ligger till grund för stödmodellen.

Syftet är både att mildra den ekonomiska effekten för lantbruksföretagen och att begränsa mer långsiktiga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion.

Hur mycket är krisstödet?

Jordbruksverket har delat upp stödet i tre nivåer:

• 1 200 kronor per hektar
• 975 kronor per hektar
• 400 kronor per hektar

Vilken nivå som gäller avgörs av grödkoden i SAM-ansökan 2026.

Olika grödor har placerats i olika grupper eftersom deras normala behov av bland annat bränsle och gödsel skiljer sig åt.

Vilka grödor ger 1 200 kronor per hektar?

Den högsta stödnivån gäller enligt Jordbruksverkets aktuella tabell för:

• höstvete
• höstraps
• höstrybs
• matpotatis
• stärkelsepotatis
• sockerbetor
• foderbetor
• grönsaksodling
• färskpotatis

Har du exempelvis 100 hektar stödberättigat höstvete blir den teoretiska beräkningen:

100 ha × 1 200 kr = 120 000 kronor

Det slutliga beloppet påverkas dock av övriga stödvillkor och det maximala stödtaket.

Vilka grödor ger 975 kronor per hektar?

Den mellersta nivån omfattar en stor del av spannmåls- och oljeväxtodlingen, bland annat:

• höstkorn
• vårkorn
• havre
• vårvete
• höstrågvete
• råg
• majs
• bovete
• vårraps
• vårrybs
• solros
• oljelin samt flera andra grödor och grödkoder

Det är värt att uppmärksamma att inte all höstspannmål ger 1 200 kronor per hektar. Höstkorn, råg och höstrågvete ligger exempelvis på 975 kronor per hektar enligt Jordbruksverkets tabell.

150 hektar vårkorn motsvarar:

150 ha × 975 kr = 146 250 kronor

före eventuell begränsning genom stödtaket.

Vilka grödor ger 400 kronor per hektar?

Den lägre stödnivån omfattar bland annat:

• ärter
• åkerbönor
• kikärter
• sojabönor
• andra baljväxter
• slåtter- och betesvall på åkermark
• slåttervall
• gräsfrövall
• klöverfrövall
• grönfoder

Betesmarker ingår däremot inte i stödet. Jordbruksverket anger att förbrukningen av kvävegödsel och diesel där är liten.

Behöver jag ansöka om krisstödet?

Nej.

Jordbruksverket använder de arealer och grödkoder som angetts för gårdsstödet i SAM-ansökan 2026.

Det innebär att stödberättigade lantbrukare inte behöver göra en ny separat ansökan.

En viktig detalj är att ändringar av grödkoder som har gjorts efter den 15 juni 2026 inte påverkar beräkningen av krisstödet.

När betalas stödet ut?

Jordbruksverket uppger att krisstödet ska betalas ut senast den 31 december 2026.

Exakt tidpunkt kan därför variera mellan olika lantbruksföretag.

Finns det ett lägsta och högsta stödbelopp?

Ja.

För jordbruksföretag gäller:

Minsta stöd: 5 000 kronor.

Högsta stöd: motsvarande 50 000 euro per företag.

Det innebär att större lantbruksföretag inte nödvändigtvis får hela den summa som en enkel beräkning av hektar × stödnivå ger.

Så uppskattar du stödet för din gård

Ett enkelt sätt är att utgå från årets SAM-underlag och dela upp arealen efter stödnivå.

Anta exempelvis följande gård:

80 ha höstvete × 1 200 kr = 96 000 kr

60 ha vårkorn × 975 kr = 58 500 kr

40 ha åkerbönor × 400 kr = 16 000 kr

Det preliminära beloppet blir då:

170 500 kronor

Beräkningen är ett exempel. Jordbruksverkets registrerade uppgifter och slutliga beslut avgör vilket stöd som faktiskt betalas ut.

Krisstödet visar värdet av ordning på gårdens data

Årets krisstöd är också ett bra exempel på varför korrekta fältuppgifter, grödkoder och dokumentation är ekonomiskt viktiga.

Fel gröda, fel areal eller bristande överblick kan få direkta ekonomiska konsekvenser när olika stöd baseras på uppgifter som redan har rapporterats.

Det är en av anledningarna till att vi på Lantia utvecklar Lantia Hub – ett digitalt gårdssystem för att samla planering, dokumentation och uppföljning på ett ställe.

I Lantia Hub kan du bland annat arbeta med:

• fält, blocknummer och arealer
• växtodlingsplan och växtföljd
• markkartering och jordprov
• gödslings- och växtskyddsplanering
• stöd och viktiga deadlines
• uppgifter och arbetsplanering
• maskiner och service
• lager av gödsel och andra insatsvaror

I stället för att information ligger utspridd i pärmar, kalkylblad och olika system kan gårdens grunddata samlas och återanvändas.

Lantia Hub är gratis under den pågående betaperioden, och nya gårdar tas in löpande.

Läs mer och testa Lantia Hub kostnadsfritt här.

Från stöd till långsiktig lönsamhet

Krisstödet ger ett välkommet likviditetstillskott, men gårdens långsiktiga lönsamhet avgörs fortfarande av hur effektivt mark, växtnäring, maskiner och andra insatsvaror används.

Jordbruksverkets rekommendationer utgår från att gödslingen bör anpassas efter bland annat gröda, förväntad skörd, markens näringsstatus och det enskilda fältets förutsättningar.

En aktuell markkartering och en genomtänkt växtnäringsstrategi är därför viktiga verktyg – särskilt när insatsvarorna är dyra.

Hos Lantia finns även produkter inom växtnäring, biostimulanter och jordförbättring för lantbrukare som vill utveckla odlingen och förbättra utnyttjandet av gårdens resurser.

Målet bör inte vara att använda så mycket eller så lite insatsvaror som möjligt.

Målet är att använda rätt insats, på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Sammanfattning

Krisstödet 2026 innebär ett betydande tillskott för många svenska växtodlingsföretag.

Det viktigaste att känna till är:

• stödet uppgår till 400, 975 eller 1 200 kronor per hektar
• stödnivån avgörs av registrerad grödkod
• höstvete och höstraps ger 1 200 kr/ha
• bland annat vårkorn, havre och vårvete ger 975 kr/ha
• bland annat ärter, åkerbönor och vall på åkermark ger 400 kr/ha
• ingen separat ansökan krävs
• SAM-ansökan 2026 används som underlag
• ändringar av grödkoder efter 15 juni påverkar inte stödet
• minsta utbetalning är 5 000 kronor
• stödtaket är motsvarande 50 000 euro
• utbetalning ska ske senast den 31 december 2026

Kontrollera alltid Jordbruksverkets senaste information innan du fattar beslut utifrån stödet.

Källor

Jordbruksverket – Krisstöd 2026. Huvudkälla för stödnivåer, grödkoder, SAM-underlag, minimibelopp, stödtak och utbetalning.

Regeringskansliet – Beslut om utformning av krisstöd till primärproduktionen, 30 juli 2026. Källa för stödets bakgrund, omfattning och stödintensitet.

Jordbruksverket – Rekommendationer för gödsling och kalkning 2026. Källa för principerna om behovsanpassad gödsling.

Lantia Hub – produkt- och funktionsinformation. Källa för beskrivningen av Lantia Hubs funktioner och nuvarande betaerbjudande.

Senast faktagranskad: 22 augusti 2026.